Det här med Facebook

Jag skaffade ett Facebook-konto för att min kusin Tina i England hade det och jag kände det kunde vara kul att få kommunicera lite mer med henne än vad man gör.

Kaboom sa det och så hade "alla" Facebook. Varje dag var det någon ny "Friend Request" som man ibland tveksamt tackade ja till. Började med f.d. studiekamrater från universitetet som jag knappast kommer maila till och har heller inte gjort. Sen så dök de närmsta vännerna upp på sidan och de pratar man ju med annars och inte via en websida. MSN duger ju så bra till det. Ju längre tiden gick så blev det mindre och mindre vänner att lägga till på sin lista. Nu dyker det sällan upp någon friendrequest och händer det så är det någon man mailat med för alltför länge sen för att uppräta ny dialog. De värsta är nog att gamla "klasskamrater" från grundskolan dykt upp och vill bli vän med mig. De ville ju inte det då så varför vill de vara vän nu?

Sen allt det här med att bita varandra och bli vampyr, leka pirat och och slåss med ninjasparkar. Vad är det? Vad får man ut av det? Trots min barnsliga nördighet så fattar jag inte grejen med det. Trycker på ignore så fort sådana förfrågningar dyker upp.

Visst finns det positiva saker med sidan. Det jag just gillar är att man kan dela bilder med varandra och sen att jag kan faktiskt hittat personer som jag vill prata med. Sen så finns det ju faktiskt forum med intressanta ämnen som jag skulle kunna engagera mig i. Fast jag föredrar att prata med folk utanför denna sida.

Ja just det, sidan är också jäkligt ful och klumpigt uppbyggd.

Intervju med Trent Reznor

Ville bara lägga in en pusch för denna suveräna intervju med Trent Reznor från Nine Inch Nails gjord av Fredrik Strage. Gillar intelligenta människor som Trent och bra skribenter som Fredrik.

Tack Andreas för tipset!

Klicka
HÄR för att komma till intervjun på DNs hemsida.



Trent for president?

Nä jag tror inte frontfiguren och skaparen av Nine Inch Nails är ute efter en politisk karriär. Däremot visar han med sin senaste skiva "Year Zero" (detta märktes det något av på förra skivan With Teeth) att han har ett intresse om vad som händer inte bara i hans hemland US and A, utan även globalt. Från att gå från texter där det mest beskrevs hur dåligt han mådde till pånyttfödelsen om hur mycket bättre han mår idag så har han kunnat skriva något mer om bara sig själv. Det är iförsig fortfarande personligt och säkert många som kan ta till sig texterna oavsett om det handlar om depression eller den politiska situation vi lever i idag.

Year Zero är en temaskiva. Det handlar om globalisering, övervakningssamhället, konservatism och den kristna högerns allt för stora makt i USA. Inspirationen från George Orwells bok 1984 är inte främmande. Kan tänka mig Trent haft med den i sitt bagage på 2006 års turne då han samtidigt satt och pulade med denna skiva på sin laptop.

Temat i skivan utspelar sig år 2012, där den kristna konservativa extremhögern tagit över makten i USA och satt upp hur moralnivån ska vara i landet. Även om det är en framtidsvision så är kritiken märkbart givet åt den nuvarande regeringen i USA med Bush i fronten. Låtar som Survivalism, The Good Soldier och Capital G så visar Trent sin ståndpunkt i sakfrågorna.

Många äldre fanns gnäller nog på hans nya jag. Det var bättre när han var deppig och destruktiv. Håller jag inte med om, han har vuxit, utvecklats och mognat. Den som inte ser det eller vill se det tycker jag borde tänka om. Trent och NIN håller än, nytt som gammalt.

Men från nytt till gammalt. Här är ett kul klipp med Trent innan han startade Nine Inch Nails. Hur gulligt som helst. =)